Force majeure-granskning: 5 punkter för B2B-avtal

Force majeure: Steget innan juristen

En force majeure-klausul är avtalets nödbroms. Den avgör vem som bär risken när något helt oförutsedd och outhärdligt händer – från eldråb till leverantörsbankrutt. För företag utan egen jurist är detta en av de mest kritiska klausulerna, eftersom den direkt påverkar kassaflödet och leveranssäkerheten.

Snabbsvar: En force majeure-klausul befriar från skadeståndsansvar och ibland från utförandeplikt vid extraordinära händelser. Granska noga vad som definieras som force majeure, hur långt uppskovet får vara, och hur det samverkar med ansvarsbegränsning. Kom ihåg att 36 § avtalslagen kan jämkar oskäliga villkor, men kräver väsentligt mer bevisning i kommersiella förhållanden mellan jämnstarka parter enligt NJA 2022 s. 354.

Vad ska du titta efter? En konkret checklista

När du granskar avtalet, följ denna ordning för att fånga de största riskerna:

1. Definitionen av händelsen: Är listan över vad som räknas som force majeure för bred eller för snäv? Undvik vaga formuleringar som "övriga omständigheter" om du är beställare. Som leverantör vill du ha en bredare definition för att skydda dig mot t.ex. leverantörsproblem i din egen kedja.
2. Meddelandeplicht: Hur snabbt måste den drabbade parten meddela händelsen? Saknas en tidsfrist (t.ex. inom 3 dagar) kan motparten hävda att de lidit skada genom att inte kunna vidta åtgärder i tid.
3. Upphävanderätt vs. Uppskov: Ger klausulen rätt att häva avtalet om händelsen varar för länge, eller bara rätt till uppskov? Som beställare bör du kräva en tidsgräns (t.ex. 30–60 dagar) efter vilken du kan häva utan kostnad.
4. Samverkan med andra klausuler: Se till att force majeure inte automatiskt avbryter exklusivitetsklausul eller konkurrensklausul om du vill behålla skyddet även under kris. Tänk också på hur immaterialrättsklausul påverkas – äganderätten till verk överförs oftast oavsett force majeure.
5. Försäkring och riskavvägning: Enligt NJA 2022 s. 354 bedöms oskälighet i kommersiella avtal utifrån om riskavvägningen är orimlig. Om en part lätt kunde ha försäkrat sig mot risken (t.ex. brand eller stöld) kan domstolen se det som att de själva bör bära risken, snarare än att åberopa force majeure.

De vanligaste fallgroparna

Många tror att force majeure är en automatisk befrielse. Det är det inte. Enligt 1 § avtalslagen är parterna bundna av sina löften. Force majeure är ett undantag som måste vara tydligt avtalat. Om klausulen saknas, gäller den allmänna rättslära som är striktare.

En stor risk är att bland ihop force majeure med vitesklausul. Ett vite är en förutbestämd skadeståndsbelopp som ska betalas vid avtalsbrott. Om force majeure inträffar ska vite normalt inte utgå, men detta måste stå klart i avtalet. Annars kan motparten kräva vite trots att leveransen försenades av en storm.

När är klausulen oskälig?

36 § avtalslagen ger domstolar rätt att jämkar oskäliga villkor. Men var försiktig: NJA 2022 s. 354 fastslår att det krävs väsentligt mer för att ett villkor ska anses oskäligt i ett kommersiellt förhållande mellan jämnstarka parter. Det innebär att om du är ett litet företag som tecknar avtal med en stor aktör, har du starkare skydd mot en ensidigt gynnsam force majeure-klausul. Men om parterna är jämnstarka, kommer domstolen att respektera den riskavvägning ni själva gjort.

Sammanfattning

Force majeure är inte bara en formellitet. Det är en riskfördelningsmekanism. Granska definitionen, tidsfristerna och kopplingen till andra klausuler som ansvarsbegränsning. Om du är osäker på om riskavvägningen är rimlig, använd detta som underlag för en dialog med motparten – eller som steget innan juristen.

Pröva avtalsgranskningen (/granska) för att få en strukturerad översikt över dina specifika risker.