Avtalslex › Klausuler › Vitesklausul i avtal – exempel och skäligt vite
Vad räknas som skäligt vite i ett B2B-avtal? Risken för jämkning enligt 36 § AvtL och hur vite förhåller sig till skadestånd.
En vitesklausul är ett avtalsvillkor där en part åtar sig att betala ett bestämt belopp (vite) om avtalet bryts eller en specifik förpliktelse inte uppfylls. Syftet är att skapa förutsägbarhet och säkra upp motpartens intresse utan att behöva bevisa exakt skadeståndsbelopp vid ett avtalsbrott. För både beställare och leverantör är det dock avgörande att förstå att ett vite inte är en "fri pass" från allmänt skadeståndsansvar, men heller inte en automatisk rätt till det avtalade beloppet om det bedöms som oskäligt.
Snabbsvar: Ett avtalat vite är som utgångspunkt bindande. Är vitesvillkoret oskäligt kan det jämkas eller lämnas utan avseende enligt 36 § avtalslagen. Om vitet ska vara den enda ersättningen för avtalsbrottet eller gälla vid sidan av rätten till skadestånd bör framgå uttryckligen av avtalet.
Ett vite kan vara avsett att utgöra den enda ersättningen för avtalsbrottet. Då kan den drabbade parten inte kräva ytterligare skadestånd utöver vitesbeloppet, även om den faktiska skadan är större. Ett vite kan också vara avsett att gälla vid sidan av rätten till skadestånd – därför bör avtalet uttryckligen ange vilket som gäller. Detta skiljer sig från en vanlig skadeståndsklausul där man kan kräva full ersättning för den verkliga skadan.
Ett vite som är avsett som slutlig ersättning för avtalsbrottet ger parterna ekonomisk förutsägbarhet, men innebär också att den part som bryter avtalet kan "köpa sig fri" från vidare ansvar genom att betala vitet, förutsatt att beloppet inte anses oskäligt.
Även om parternas frihet att avtala är stark i B2B-sammanhang, finns det en viktig bromskloss: 36 § avtalslagen. Enligt denna generalklausul får ett avtalsvillkor jämkas eller lämnas utan avseende om det är oskäligt med hänsyn till avtalets innehåll, omständigheterna vid avtalets tillkomst, senare inträffade förhållanden och omständigheterna i övrigt.
Vid bedömningen kan bland annat följande frågor få betydelse:
1. Proportionalitet: Är vitesbeloppet i rimlig proportion till det intresse motparten har av att avtalet uppfylls?
2. Underlägsen ställning: Har den ene parten haft en markant underlägsen förhandlingsställning?
3. Senare inträffade förhållanden: Har omständigheterna förändrats efter avtalsslutet på ett sätt som gör att vitet slår oskäligt?
Vid prövningen ska särskild hänsyn tas till behovet av skydd för den som intar en underlägsen ställning i avtalsförhållandet (36 § andra stycket avtalslagen). I kommersiella förhållanden, i vart fall mellan jämnstarka parter, krävs dock väsentligt mer för att ett villkor ska anses oskäligt (NJA 2022 s. 354).
När ni förhandlar om en vitesklausul bör ni vara medvetna om hur den samverkar med andra klausuler i avtalet. Ett vite kan exempelvis samverka med en ansvarsbegränsning för att skapa en total taknivå på risken. Om ni har en konkurrensklausul eller en exklusivitetsklausul är det vanligt att ett vite avtalas för att säkerställa att dessa begränsningar respekteras, eftersom skadan vid brott mot sådana klausuler ofta är svår att kvantifiera.
Tänk också på att ett vite inte skyddar mot allmänna undantag. Om avtalet bryts på grund av händelser som omfattas av en force majeure-klausul eller om prestanda omöjliggörs av andra skäl, kan kravet på vite falla bort helt. Dessutom, om avtalet innehåller en immaterialrättsklausul som skyddar upphovsrätt eller varumärken, kan ett vite vara ett effektivt verktyg för att avskräcka från olovlig användning, men det ersätter inte nödvändigtvis krav på förbud eller ersättning för intrånget.
För gränsdragningen mot skadestånd, se vite eller skadestånd?. För att säkerställa att riskfördelningen är rättvis och att klausulerna samverkar korrekt, rekommenderas att ni pröva avtalsgranskningen, steget innan juristen.
Avtalslex granskar avtalet klausul för klausul, markerar riskpunkterna och tar fram rätt rättskällor för just ditt avtal — steget innan juristen.
Gör förarbetet före avtalsjuristen · Se exempelrapport · När behövs jurist?
Ja, enligt 36 § avtalslagen kan ett vitesbelopp jämkas eller lämnas utan avseende om det bedöms som oskäligt. Domstolen tar hänsyn till avtalets innehåll, omständigheterna vid tillkomsten och om en part varit i underlägsen ställning. I kommersiella förhållanden, i vart fall mellan jämnstarka parter, krävs dock väsentligt mer för att ett villkor ska anses oskäligt (NJA 2022 s. 354).
Det beror på avtalet. Ett vite kan vara avsett att utgöra den enda ersättningen för avtalsbrottet, så att ytterligare skadestånd inte kan krävas även om den faktiska skadan är större, men det kan också gälla vid sidan av rätten till skadestånd. Det är därför viktigt att skilja på vite och vanliga skadeståndsklausuler.
Om du inte betalar ett förfallet vite kan motparten kräva betalning jämte dröjsmålsränta enligt räntelagen. Jämkning enligt 36 § avtalslagen förutsätter att vitesvillkoret är oskäligt. Vid bedömningen får senare inträffade förhållanden beaktas, och särskild hänsyn tas till den som intar en underlägsen ställning i avtalsförhållandet.
Ja, ett vite är ett specifikt belopp som ska betalas vid avtalsbrott, medan en ansvarsbegränsning sätter ett tak för det totala skadeståndsansvaret. Ett vite fungerar som en förutbestämd ersättning som, beroende på avtalet, kan utgöra den enda ersättningen för avtalsbrottet, medan en ansvarsbegränsning kan gälla för alla typer av skador som uppstår under avtalstiden.
Öppna lagrummen och avgörandena i original och kontrollera dem själv.
Inte sakgranskad av jurist. Texten är sammanställd maskinellt mot källorna ovan. Kontrollera avgörande hänvisningar själv innan du fattar ett beslut. · Uppdaterad 2026-10-06